Månad: maj 2020

I avsnitt tre får jag och Daniel träffa inga mindre än Christina och Niklas Luthin som driver ett av Halmstads populäraste café – Cortado Coffee Shop! Vi bakar ett av deras tre smaskiga recept som de bidragit med till boken “Från blogg till bord – en vegansk coffee table book”! Bland vispar, kastruller och allmänt kaos pratar vi om entreprenörsdrömmar, att starta ett café och tron på att alla ska få dricka riktigt gott och hållbart kaffe. Så sätt dig bekvämt i soffan eller gör dig redo i köket med oss!

Du kan även besöka Tekannan Förlags hemsida och via “TeaTube” hitta alla tidigare avsnitt 🙂 Såklart kan du även besöka oss på Facebook och Instagram!

Ta er vidare till Cortado Coffee Shop via deras hemsida eller besök dem på Facebook och Instagram!

Jens Norén och hans fantastiska produktionsbolag Dry Gecko hittar du här!

Jane Austen-nördar, se hit! Jag behöver akuthjälp.
I mitten av mars skulle jag och Daniel sett Teater Hallands Stolthet och fördom: eller The Story of Mr Darcy, Mr Bingley, Mr Wickham, Mr Collins & Mr Bennet .

Jane Austen, jämställdhetsdiskussion och nya perspektiv – det är ju drömmen för en nörd som undertecknad. Jag hade sett fram emot det sedan jag fick det som julklapp av tidernas mest magiska make. MEN eftersom jag hade en vag hint av förkylning – eller corona, man vet ju aldrig – vid tillfället ville vi såklart inte gå dit och riskera att sprida smitta. Tur i oturen skulle föreställningen gå vid senare tillfälle, så allt var inte förlorat (och biljetterna lyckades vi sälja). MEN otur i turen så har det blivit framskjutet till år 2022 pga. corona. Hur ska jag kunna vänta i hela två år innan jag får ta del av denna kulturupplevelse? Detta handlar alltså inte om att ”fight for my right to a night at the opera”, att jag som en liten i-landsprinsessa blir kinkig om jag inte får lyxa till det med teater. Jag kan försäkra er om att det går djupare än så.

Kultur har varit räddningen för min psykiska ohälsa. Mina depressioner kickade igång när jag var i högstadieåldern och började ta del av nyheterna och den stora vida världen. Det blev en enkelbiljett till min själs oväntat mörka avgrund när jag insåg vilken fruktansvärd idiot människan är. En så grotesk skapelse. Jag såg i historien, i samtiden och i politiken hur makalöst kreativ människan var när hon klurade ut olika sätt att tortera, förtrycka och förminska sina medmänniskor och djur och natur. Häpnadsväckande! Tack och lov hade jag kulturintresserade föräldrar och en religionslärare som introducerade klassen för Andrew Lloyd Webbers Jesus Christ Superstar. Även om depressionerna från den stunden skulle bli en evig mer eller mindre närvarande följeslagare, kunde jag hämta tröst i just kulturvärlden. I poesi, konst, musik, teater och dans bevisade människosläktet att hon minsann kunde använda sin kreativa kraft till något positivt också.

Sedan dess har jag förstått värdet av att låta mitt liv vara tätt sammanlänkat med kulturen. Är jag stressad och överväldigad finner jag lugn i att läsa en bok. Är jag ledsen får jag utlopp för sorgen genom att lyssna på musik. Behöver jag uttrycka mig dansar eller skriver jag. Vill jag bli hög på livet ser jag en musikal. Närmar jag mig depressionens likgiltighet låter jag välformulerade ord i en dikt fullständigt överväldiga mig och påminna mig om livet och alla känslor som flödar i min kropp.

Vi är många som behöver kulturen. Den lockar till skratt, eftertanke, sorg och livsglädje. Den kan lindra oss genom att vara en vacker verklighetsflykt eller öppna våra ögon genom att träffsäkert belysa samhällets orättvisor. Forskning visar gång på gång hur mycket kulturutövande gör för vårt välbefinnande och ökar våra förmågor inom matematik etc. Trots det kämpar alltid kulturen för sin överlevnad, tappert och envist.

Nu befinner samhället sig i en minst sagt intressant situation. Intressant och skrämmande. Ibland kan jag se på covid-19 rationellt, lugnt och sakligt. Ibland kan jag till och med se det som något positivt och spännande (tänk så bra naturen och djuren mår när människan tvingas ta ett steg tillbaka). Men ibland får den min själsliga hälsa att vackla. Oron, ångesten och depressionen lurar i hörnen och ser sin chans. År av fantastiska terapeuters hjälp har gett mig verktyg att stävja den men det kan ICKE skada att låta kulturen hjälpa till, så som den gör bäst.

Så, sammanfattningsvis. Jag vill frossa i Jane Austen-analyser och annat sådant kul. Jag har böcker och filmatiseringar, men skulle så gärna vilja ta del av nya perspektiv. Jag kan till och med sträcka mig till att läsa avhandlingar, även fast min skönlitterära hjärna sällan har ro att ta sig igenom faktaböcker. Ge mig alla era tips. Självklart går det bra med andra kulturtips också, men det är allra mest Jane Austenabstinensen som behöver hjälp. Ge mig vad ni har!!

Jag avslutar med klassisk byteshandel, alltså genom att själv tipsa. Det är inte analyser och den sortens nöje (åh, högskoletiden. Hjärnan höll på att explodera av lycka av alla spännande nya perspektiv). Men det är nördhumor i dess bästa form, och brittiskt kvalitetsskådespeleri och humor. Miniserien Lost in Austen. För guds skull se den. Eller ta del av Stolthet och fördom först, det krävs för att kunna njuta av detta mästerverk. Men sen. Enjoy your karantän.